(Ett litet) PS. Okej, erkänner att jag varvar låtlistan från november 2008 med julmusik, IGEN!
Men det är godkänt om man lyssnar på Fairytale of New York tycker jag. Den kan man ju lyssna på året runt.

En låtlista från november 2008 får mig att bli nostalgisk och längta tillbaka till Kungshöjd och galna fester, efterfester, champagnefrukostar tillsammans med Frida och takåsar.

En viss reklam för ett visst pensionsbolag påminner mig titt som tätt, djupt försjunken i någon troligtvis innehållslös tv-såpa med fyrkantiga ögon, om året. Bästa året i mannaminne. Starka känslor förknippas med det året. Jag minns inte särskilt mycket vad som hände just då. Jag var åtta år. Sommaren spenderades mestadels i sjön, eller på en gräsmatta med en plastfotboll passandes mellan mina och mina kusiners fötter. Nätterna den sommaren spenderades framför teven och fotbolls-vm. Men förmodligen hände det mycket mer än så. Det tenderade att göra det på den tiden, på nittiotalet. Kanske kommer jag minnas 2009 på samma sätt som jag minns 1994? Nej, skulle inte tro det. 2009 hör inte till dem bättre åren (dock kan 2006 möjligtvis kvala in på topplistan bästa året). Mycket skit gör mig nostalgiskt som nu. Åter till pensionsbolaget som fick mig att ta en titt i backspegeln:


Jävla bra reklam alltså, med risk för smygreklam.

Jag skäms. Det är 31 oktober och jag erkänner för er alla: jag lyssnar på julmusik just nu!
Orsaken till det är att jag har en kastanjenöt liggandes på en bricka (en nöt jag fick av min klasskompis son. Han hade plockat 250 st!) och varje gång jag ser nöten så får jag Chestnuts roasting on an open fire... på hjärnan. Och nu var jag bara tvungen att skriva in Christmas i sökfältet på Spotify. Men det som känns skönt med det hela är att det inte ens är fint att lyssna på julmusik, förutom The Christmas song med Nat King Cole då förstås.

Happy Halloween på er eller nåt.

Testade tilt-shift idag. Vet inte om jag lyckades med miniatyr-känslan på det hela.
Bilden är från en dag i början av september, på våran resa (genom halva sverige) med skolan.

Let's twist - Virkbloggen?

I helgen ramlade jag i systers trappa. Följderna med det blev hjärnskakning och tretton timmar på akuten.
Rolig helg med andra, föga ironiska, ord. Har mest legat i sängen tills nu. Orkade virka klart mina handledsvärmare nu ikväll. Men virka med huvudvärk är ingen bra idé. Ögonen flimmrar. Jobbigt att vara rastlös med hjärnskakning.
Back to bed!

Vrickat! Jag kan virka.

Hej bloggen. Ville bara säga att jag kan virka. Närmare bestämt ett pannband. Är sjukt nöjd. Virkning är det enda jag har tänkt på i några veckor och nu är jag klar med detta, passar ju bra nu när det precis har blivit så ruskigt kallt här på schlätta. PS. Imorgon ska jag äntligen hälsa på min kära syster. Vi ska till Pustervik och se KITE.

Shitty day.

Idag är ingen bra dag. Solen skiner. Himmel blå himmel blå. Susande, färggranna träd. En riktigt fin höstdag som jag spenderar i bädden. Har ont i hela kroppen, det pirrar i varenda nerv och huvudet hänger på sned. Orkar ytterst lite. Är hemma från skolan. :C :C :C
Känns lite sådär.

PS. Det är även lite sådär med rutinmässiga blogginlägg. Skyller på tids- och läsarbrist och att internet stular på min dator (hänger i skrivande stund med en odräglig gammel PC).

Päron.

Ack, mina päron är för fina ibland. Internettermer är en återkommande gren i felsägningar, "Gåggla" osv. Nu har ett känt internetcommunity (detta är public service och ingen smygreklam) fått två nya namn, ett känt sedan tidare för närstående, "Bloggface" som pappa uttryckte det för några månader sen. Idag kom ett nytt, "Facedagboken" slank ur mammas mun när hon hängde över min nerförsjunkna-slösurfande-axel. Förstår att 50-talisterna inte hänger med. Tvingade mamma att skaffa en blogg för några år sedan, tror det blev ett inlägg, och det handlade om mig. Fin hon. På tal mamma, så ramlade pappa ner från taket förut och blev nästan av med ett finger tror jag. Min pappa brukar hänga på tak. Vet inte vad jag tycker om det längre.

Nog om päronen, ville mest bara ge tillbaka lite kärlek.

Nu blir det väl till att sova igen, som alltid mellan tjugotvå och nollsex.

PS. Det där med sovtiderna är ju endast en utopi. Min kropp skriker om att få sova minst åtta timmar per natt. Men inte ger jag svar på tal inte. Försöker bara inbilla mig det...

2COOL4SCHOOL!

Inget jag kan skryta med idag inte. Från halv nio till kvart i nio var jag i skolan idag. Då menar jag inte en kvart alltså, utan tolv timmar och en kvart. Jag är helt slut. Åkte hemifrån kvart över sju imorse och kom hem relativt nyss. Har tecknat hela dagen och tryckte lite på slutet innan en föreläsning av och med Gustav Fridolin. Mina ögon går i kors och det enda som återstår av denna dag är tandborstning. Säger väl godnatt då. :C

Shower-song.

...men för att inte tråka ner denna blogg mer än vad den redan är så tänkte jag bjuda på min dusch-sång, dvs. en låt jag brukar sjunga på när jag duschar (fråga mig inte varför). Varsågod och njut av originalet:

Buhu!

Förtränger problem och facebook:ar istället. Bra brud! Måste skriva ett viktigt brev med, som jag bara skjuter upp. Bra brud gånger två! Bra brud som borde vara mer än bra på alla sätt och vis! Hela världen på mina axlar känns det som fast det bara är saker som drabbar mig och helt plötsligt känns det jobbigare än att rädda hela världen. Känner mig lite som Lars Winnerbäck idag, sjunger med en viss klagan i rösten. Deppigt, elegi.

Känslan men inte rätta viljan.

Nu är jag officiellt inte längre en göteborgare. Har flyttat tillbaka till "Flickrummet" och numera 23 år. Har inte bott där på närmare 4 år (förutom en månad förra sommaren och flyktiga skollov). Känns inte som ett framsteg i livet. Men så får det vara. Vet att det är ytterst tillfälligt, dvs ett år (!), ändå känns det lite sådär. MEN vad som inte känns "sådär" är skolan, det känns fruktansvärt...BRA! Har förvisso bara varit där tre dagar. Tre dagar med information, information och åter igen information. Men idag fick vi: hänga i trycksalen, egen arbetsplats och en massa bra intryck. Känns lovande trots oviljan att flytta "hem".

Återkommer.

The true story.

Hittade en asskön Facebookgrupp där jag lätt skulle passa in.
Family Living - the true story, hittar ni här: http://www.facebook.com/group.php?gid=87500194530#/group.php?gid=87500194530

Sitter och tittar på bilderna som ligger uppe och blir överlycklig. Är trött på alla magasin, inredningsprogram, homestyling etc. Ni som känner mig vet att jag älskar inredning och att jag slaviskt följer Room Service (det bästa och det enda tv-programmet jag tittar på för att jag tycker det är grymma designers med i det programmet och för att titta på mina absoluta drömmän en timma per vecka). Men när alla Svenne-hem ska se likadana ut, när den beigea soffan susar förbi, en medaljongtapet åker upp som fondvägg, stockholmsvitt målas och livas upp med färgade detaljer, när semesterminnena på väggen byts ut mot något gigantiskt, upptryckt foto från IKEA, när gammalt möter nytt, då har jag tröttnat. Gör som ni vill, "Hus&Hem" lär inte besöka ert hem ändå. Jag städar när jag känner för det eller när mamma ska komma på besök. Annars trivs jag bäst i mitt stök. Det vill jag i alla fall inbilla mig när latheten sätter in.

Fattig tjej.

Alla barnen får lön idag utom Fia, hon ska klara sig på luft och vatten. Livet som arbetslös och meningslös gör mig rätt bitter en dag som denna. Regnet öser ner och sommaren springer iväg. Men det gör mig inget att den springer iväg. Jag vill mest av allt att det ska vara slutet av augusti så jag får börja min skola. Hej då.

Har änna gett upp.

Det här med att blogga känns så jävla 2006. Därför hör ni inte av mig längre. Är så jävla trendig. Imorgon drar jag hit:
http://www.skovde.se/templates/S_Article.aspx?id=12840
Känns också jävligt trendigt!

Sale!

Det växer.

Vasagatan 43

Florence Valentin gillar även gbg. Beklagade mig för någon vecka sedan ungefär såhär: "Hatar Florence Valentin Göteborg eller?!" i ett förvirrat tillstånd då jag kollade deras turnéplan. Så på torsdag blir det middag med frugan, Vasagatan 43 och Florence Valentin, Svanhuset och Kavalleriet.
Om man har råd.

Pusselbitar.

A, en pusselbit som saknas i mitt liv just nu. Ett samtal från denna herre i eftermiddags och herreguuu vad jag saknar honom. Hoppas du kommer till sveriges framstjärt och hälsar på snart.